Två-års TROTS!
Jahaja, helt plötsligt, alltså verkligen helt plötsligt, så har vår underbart glada lilla son blivit en lite trotsunge! som vägrar saker hit och dit och är allmänt grinig emellanåt? man är ju lite chockad faktiskt.. Men de går väl över.. Det värsta är på mornarna när han verkligen VÄGRAR klä på sig några kläder alls! Och han skriker som en galen gris och flaxar som en tokig fågel, och jag klarar inte av att hålla i honom o klä på honom så de är en väldans tur att vi båda är hemma.. Andreas får hålla i den skrikande ungen och jag får försöka klä honom.. man tycker ju att han borde ge upp eftersom vi änå klär på honom, men NEJ! det roliga är sen att på kvällen när han ska sova så ska han istället INTE klä av sig kläderna.. hahaha roliga idéer de där..
Välkomna i klubben! De där med trots är inte o leka med, de tar väldigt på tålamodet men tack o lov så går de väl över någongång!
Hur är det annars med magen då?
Kram